Du har varit svag länge och legat på ett hem där dom tagit hand om dig ett tag. För ungefär en vecka sedan fick vi reda på att du låg på dödsbädden. Mamma åkte till dig varje dag och trodde att du skulle dö när som helst. Jag fick d som en vana att bra han lever än i dag, o nästa dag med osv. Men i morse ringde dom och sa att du hade 40 graders feber. Mamma åkte upp direkt och jag tänkte, äh han lever i morn med. Men strax innan 12 när jag satt i skolan fick jag sms av pappa. "Morfar dog nyss" allt stannade till. Fick knappt luft, inga som helst tecken på tårar. Shockad. Visade Renée sms:et o hon sa vrf går du inte ut? :( Gjorde som hon sa vilket va bra, behövde tid för mig själv. Fick sedan ett sms till "Om du vill se morfar en sista gång så måste du komma hem innan klockan 3" Jag skulle ta 3 bussen så ja skulle inte hinna men hade inte velat ändå. Ville inte se han i d skicket, död :( Vill minnas han som han var, när han va frisk och kunde stå på egna ben. Va drf aldrig upp o hälsade på honom när han låg på hemmet, han va ju svag, nere, dålig, sjuk, gammal, halvdöd? Ville inte få den bilden som ett minne av honom.
Måndagen den 19 oktober, Vila i frid Arne. Du skulle fyllt 90 år nu på onsdag...
Vi älskar dig, tänker på dig.
Du är världens bästa morfar.
<3